Ja, hur firar man en killes 11-månaderskväll på bästa sätt? Jo, man åker till sjukhuset!
Igår eftermiddag när vi var i lekparken och lekte så lät Axel tät i sin andning, men inget vi direkt oroade oss för. På kvällen när han somnat så lät det ytterligare lite värre, men det "brukar" ju lossna bara vi tar upp honom en stund! Så var fallet också första gången han vaknade! Men vid halv tio-tiden så var det en kille med panik som vaknade, han hade förtvivlat svårt att få luft! Snabbt fram med nubinetten, som han haft sedan han var tät efter intuberingen vid förra operationen, för att inhalera airomir men att stoppa ansiktet i en mask gav bara ännu mer panik!
Greppa telefonen, beordra ut bloggmamman och Axel i kylan på vår balkong, och får rådet av sköterskan i luren av vi ska åka in! När vi väl kommit in så har den lite kyligare luften ute gjort lite nyttta, men han är långt ifrån bra. Positivt är dock att han inte har feber samt att han faktiskt emellan de tunga inandningarna samt gäspningarna faktiskt busar lite! Doktorn tycker att vi ska inhalera två doser ventulin genom en slang som bara hålls framför munnen, och detta gick ju kanon då Axel i det närmaste ville svälja slangen så nog kom ventulinet ner där det skulle allt!
Andningen blir med tiden bättre och bättre, men doktorn tycker att Axel också ska ha betapred så att vi inte lämnar nåt åt slumpen! Vi fick också order om att inhalera hemma med vår nubinett. Airomir och pulmricort är vad som ska inhaleras. De första tre dagarna fyra gånger om dagen, därefter morgon och kväll! När vi åkte från sjukhuset så tänkte jag: hur i hela friden ska vi få honom att vilja andas i masken, eftersom han fick sån panik vid förra tillfället?
En plan växte fram om att vi ska låta honom leka med den ett tag och sen försöka få honom att andas i masken när han börjat gilla den!
Väl hemma så somnade Axel rätt så gott och har sovit hyfsat under natten!
Och så idag på morgonen var det dags att testa planen! Och tror ni att det funkade?? Japp, som en klocka!
Nu så är det jobb för min del!
/bloggpappan
Det här är Axel! Han föddes den 20:e maj -10 i Karlskrona med ett fel på sin högra sida av hjärtat (HRHS), han saknade också en nedgång från lungpulsådern ner i hjärtat. Han genomgick sin tredje operation 2012 och har nu ett enkammarhjärta. Läs om hans och hans systers påhitt och så klart om bloggföräldrarnas liv här på Tuffa Axels värld!
Det var ju inte så kul kanske att behöva åka in till sjukhuset, men skönt att det gick bra.
SvaraRaderaUsch så obehagligt! Och paniken kommer ju som ett brev på posten då andningen är ansträngd. Jättebra om man kan leka med den och annars är det ju bara tjuvhålla som gäller. Har fått göra det med båda barnen och inget de verkar ha tagit skada av. Dessutom ´gör det ju inget om de försöker skrika i masken efetrsom det bara gynnar medicinens väg. Krya på er!
SvaraRaderaKram Mia
Vad skönt att nubinetten funkar för er, vi har hållt på i över en månad nu o fortfarande så får en hålla fast Gustav medan den andra försöker hålla fast masken...tips tas gärna emot!
SvaraRaderaHoppas allt är fint med er annars, de börjar bli stora pojkarna :)
Kram Marie
usch vilken jobbig natt, skönt att ni fick hjälp så snabbt. Hoppas det bara blir bättre nu.
SvaraRaderaKram till er alla 3.