måndag 17 januari 2011

Eftermiddag med familjen!

Kan ju börja med att avslöja att husfriden fortfarande infinner sig då Axels Tottenham spelade 0-0 mot mitt Man utd, vill bara tillägga med att fråga Axel vilka som leder serien=) haha...va... inte så kaxig nu va.....!!

Jag var på jobbet vid 06.20 idag och det innebär att man också får åka hem tidigt så 14.00 var jag återförenad med familjen i lägenheten. Jag hade lagt fram som förslag att vi skulle ta kaffe och nån fika med oss och gå en runda kring stan, men när jag kom hem så var bloggmamman redan full av fika och slut på fikalust då hon hade fått ett mycket uppskattat besök av Annika, ni vet kommentarsmästaren, och hennes dotter Amalia. Dom hade minsann ätit sallad och fikat på gott fikabröd så när jag kom hem så var fikasuget inte så stort som sagt var. Men inte var jag ledsen för det, innebar ju bara att jag sparade dom kalorierna =)

Men en tur kring stan skulle det minsann bli, så efter en halvtimmes plockande med Axels vagn så var vi ute ur lägenheten. Plocket med vagnen uppkom eftersom vi har bytt från liggdelen till sittdelen och lagt i det fårskinn som Axel fick av oss i julklapp. Det var inga skurna hål i det till selarna som håller honom så fint på plats. Men det fixade bloggpappan med kniven! Vi gick en runda, och resvägen blev något ändrad under färdens gång och vi hamnade i ett par butiker istället, något som vi i vanliga fall aldrig besöker med Axel. Men eftersom det var typ noll personer som besökte dessa butiker då vi kom dit så tyckte vi att det var ok, och vi lyckades faktiskt hitta lite av det vi letade efter men ännu återstår massor av arbete och tänk innan vi är helt klara med detta! Mystiken tätnar =)



Framåt kvällningen så tog bloggmamman en promenad med sin syster Fia medans jag och Axel var hemma och busade. Han är så otroligt kul! Och jag tror han vet om det!
Jag tar ett exempel: Axel ligger på en filt på golvet och får inte sådär supermycket uppmärksamhet av mig då det råkade passera nåt bra på tv:n. Han tar då nappen och sätter den i munner och gnager på den på fel håll så att säga. Han ger ett litet skratt så att jag ska se honom, då säger jag: Åh, Axel din tok, varpå han asgarvar...verkligen vrider sig i skratt för att sen tystna. Då upprepar jag och säger: Du är verkligen så tokig Axel, och han asgarvar igen och så håller vi på!
Likadant när han sitter upp och leker så lägger jag hans "gosetrasa" på hans huvud utan att täcka ansiktet och säger: Åh, tok-Axel... han gapskrattar direkt precis som att han vet att han ser precis tokig ut!



/bloggpappan

1 kommentar:

  1. Vaddå sparade de kalorierna??!!! Vi lämnade ju för jösse namn två vaniljbullar till Dig ju!...;D

    Ja han är verkligen en tok-Axel så goo som socker den lilla pärlan! ♥

    Kram och Go´Natt på er!

    Annika

    SvaraRadera