Roligt att vara pappaledig!

Ja, såhär två dagar in i pappaledigheten så kan jag konstatera att det är riktigt skojigt att vara med sin son! Även om att matsituationerna allt för sällan är så bra som jag önskar så vägs det upp av de tillfällen då vi bara leker i Axels rum eller då vi tar en promenad över stan!

Är det dock någon där ute som känner att dom skulle vilja göra mig sällskap härinne i stan en dag så är ni hjärtligt välkomna! En promenad eller längre vistelse, det spelar mig ingen roll, bara kom hit!

Idag så började bloggmamman som bekant redan klockan 06.00 och körde hemifråpn en tjugo minuter innan det! Som en väckarklocka ställd på just 06.00 vaknade Axel och det var inget annat att göra än att stiga upp och göra till lite morgonvälling till gubben. Efter det så stannade vi kvar i sängen en stund, jag kikade på tv:n och Axel busade runt i sängen och var allmänt tokig! Rolig är han när han leker att tv-dosan är en telefon och håller upp den vid örat och babblar i massor!

Senare blev det frukost och därefter så lekte vi en lång lång stund i hans rum, som även innehöll en fruktpaus! Vädret var inget roligt alls men klockan ett tog vi oss upp en runda på stan för att göra ärende och därefter så gick vi hemåt och hittade bloggmamman i full fart med att städa! Axel som har dammsugarskräck fick vara i köket tillsammans med mig och äta lite mer frukt och busa lite medans bloggmamman blev klar!

En runda till upp på stan för att kika på när Axels mormor provade ut klänning till bröllopet hann vi också med innan vi hamnade hemma hos just mormor för att äta en bit mat!

Direkt därifrån begav jag mig till Wellnes för dagens träning! 30 minuter löpning och därefter ett core-pass blev dagens träning och jag tror nog att den gjorde nytta då jag tycker mig känna en viss bekant värk i magtrakten!

Angående min träning så rullar det på och jag det har idag gått två veckor och en dag sedan jag bestämde mig för att ta mig i kragen och dessutom göra ett desperat försök att passa i min kostym! Det har gått ganska bra resultatmässigt tycker jag, idag visade vågen 84,4 vilket betyder en total viktnedgång på 3,3 kg och måttbandet visade ytterligare 1 cm minus vilket blir 88 cm! Finns ett lite hopp om att jag kanske ska lyckas ändå!

Även bloggmamman har hunnit med att träna ikväll och nu har hon nog också hunnit somna tror jag! Jag som BARA skulle blogga har nu spenderat alldeles för lång tid här bakom skärmen! NU säger jag godnatt och på återseende!

ps. Jag ringde tandläkaren angående att Axel inte har fått någon tand ännu, 15 månader gammal! Hon sa att oroa ni er inte för det, det blir inget som blir bättre av det! Så det är väl det vi riktar in oss på nu då, och eftersom jag ringde och frågade idag så dyker dom väl upp i dagarna.... kanske!

/bloggpappan

Husmålning och ångestfylld morgon!

Ja herregud, idag på morgonen skulle ni inte velat vara bloggpappan kan jag säga. Jag fick i och för sig sovmorgon, uppskattat, och en god frukost framdukad, också uppskattat, men efter det så fick jag för mig att jag skulle prova så att bröllopskläderna satt som dom skulle fortfarande.... Kan berätta att fluga och skor är nog det enda som passar för tillfället......

Den timmen som följer efter denna chock var inte jätterolig kan jag berätta men den ledde i alla fall fram till att jag tog ett viktigt beslut: jag ska få kläderna att passa, det bara är så!
Alternativen? Antingen lånar jag ut kläderna till någon som helt enkelt töjer ut dom lagom mycket, eller... så ser jag till att gå ned i vikt! det sista alternativet fick det bli.

Och denna dagen blev en perfekt början för min plan. Jag hade nämligen lovat att hjälpa bloggmammans morfar att måla om hans hus och där fick jag en hel del gratis-"motion" om man nu kan kalla det motion, men jobbigt är det i alla fall! Vi var fyra stycken som målade på huset så det gick faktiskt över förväntan och när vi var klara så återstår bara en sida att måla! Bra jobbat där!

Under måleriet så blev det ju pauser, och i pauserna bjöds det på nybakade kakor till höger och vänster men jag hade ju bestämt mig så jag tackade vänligt men bestömt nej och drack för första gången på riktigt länge bara en svart kopp kaffe! Sen bjöds det på mat också och även där var jag duktig och åt i bästa viktväktarstil och kände mig riktigt stolt!

När vi återvänt till stan så blev det en riktigt rask promenad på en timme för hela familjen och när vi kom hem igen så gjorde vi vars en mindre portion havregrynsgröt att släcka den värsta hungern med!

Fundering och bakgrund: Att gå upp i vikt är för mig det värsta som kan drabba mig, låter väldig löjligt kanske men för 6-7 år sedan så stod vågen på 107,7 kg den dagen då jag skrev in mig på viktväktarna och efter ett års stenhårt jobb stod den på 82,6 och jag var stolt som en tupp. Efter att ha kommit ur den allra mest maniska perioden så insåg jag att 82,6 inte var en optimal vikt för mig att hålla utan att anstränga ihjäl mig så jag nöjde mig med att ligga kring 84-85. Detta har jag faktiskt lyckats hålla hyfsat bra genom att träna och egentligen inte äta jättesunt alls men framför allt just tränat.  Men när jag nu inte kom i den outfit som satt perfekt för några månader sedan så kände jag paniken ta tag i mig igen så nu är det dags att göra nåt åt det.

Det är inte alls många kilon som ska bort men det är däremot rätt många cm kring midjan som ska väck och det ska jag minsann se till att fixa! Just nu visar vågen 87,7 och cm-antalet är 103. För att ge er en hint om hur tight bröllopsutstyrseln var så kan jag berätta att det krävs nog närmre 7-8 cm kring midjan! Bröllopsdagen är nära men det ska bara lösa sig!

Nu är det nog tjatat om detta så nu tar bloggmamman och jag en godisfri tv-söndag ihop och placerar oss i soffan!

/bloggpappan