Äntligen är vi hemma igen! Dagen har bestått av mycket väntan. Vi var uppe på avdelningen 09.00 som bestämt. Ungefär 09.20 kom en sköterska in i vårt rum och ville ta en saturation (syresättningsvärde) på Axel. Den visade bra och hon sa att det var inplanerat ett ultraljud också innan vi skulle få bli utskrivna. Vi vilade på rummet, tror alla tre sov en stund! Kl. 11.00 kom en läkare in och ville göra ett ultraljud. Det visade också bra,skönt det! Nu återstod bara ett utskrivningssamtal innan vi kunde lämna Lund. Detta samtal ville läkaren ha framåt eftermiddagen, eftersom det var lite recept och intyg som skulle fixas till det, så då kunde vi gå ner på stan en runda under tiden. Vi träffade Kent och fick baguetter som vi åt till lunch när vi kom tillbaka till avdelningen. Vi väntade och väntade och var ute och frågade om personalen hört något från läkaren och de ringde även till honom. Till slut kom han och hämtade oss och då var klockan strax efter 14.00! Vi hade ett kort samtal och vi fick intyg och recept. Detta tog typ 5 minuter:) Sedan lämnade vi snabbt avdelningen och begav oss till hotellet för att bära ner packningen till bilen. Bloggpappan kämpade hårt med detta medan jag passade Axel! Han bar och bar och packade in i bilen och packade om igen...! Men till slut var allt inne i bilen och vi kunde lämna Lund! Äntligen! Kändes verkligen jätteskönt att äntligen vara på väg hem igen! Och känslan när vi kom hem till lägenheten är ju helt konstig, nästan som man inte förstår att vi verkligen är hemma! Ja, så nu njuter vi bara av att var hemma, har packat upp och donat lite här! Axel har lekt och varit på gott humör och just nu sover han efter ett mål mat!
Idag har vi även gått över 10 000 besökare här på bloggen:) Häftigt!! Är kul att så många är här inne och läser och kommenterar och stöttar oss i vår vardag!
I morgon blir nog en lugn dag här hemma. Tvättmaskinen kommer nog gå varm och så är det en del samtal som ska ringas!
Trevlig kväll!
/Bloggmamman
Det här är Axel! Han föddes den 20:e maj -10 i Karlskrona med ett fel på sin högra sida av hjärtat (HRHS), han saknade också en nedgång från lungpulsådern ner i hjärtat. Han genomgick sin tredje operation 2012 och har nu ett enkammarhjärta. Läs om hans och hans systers påhitt och så klart om bloggföräldrarnas liv här på Tuffa Axels värld!
Så skönt att ni äntligen fått komma hem, måste kännas underbart. Hoppas Axel fortsätter må riktigt bra nu.
SvaraRaderaLeo mår bra, vi börjar kanske få bukt med hans kräkningar. Idag blev det bara 1! *wohoo*
Vet inte om ni redan sett det, men det finns en jättebra sida för oss hjärtebarnsföräldrar. http://hjartebarn.ning.com/
SvaraRaderaSå skönt att få bara vara hemma!
SvaraRaderaså skönt att höra att ni är hemma igen och att allt är ok. Kanske finns det en möjlighet att få träffa hela familjen...längtar verkligen till att det ska bli så pass normalt så att man kan få träffa den lille/store beundransvärda Axel, för det är han verkligen. Tillsammans har ni alla tre kämpat på bra, Axel på sitt egna lite egendomliga sätt när man tänker på hur det såg ut innan op. Och sedan ni två Emma och Jocke på ert beundransvärda sätt. Nu traskar vi vidare och ser framåt. Lycka till nu i fortsättningen, ni är alltid med mig i mina tankar. Kram Karina
SvaraRaderaVälkomna hem.....äventyret kan börja!
SvaraRaderaKram Mia
Ååååh va HÄRLIGT att ni är hemma, mina goingar! =D
SvaraRadera...och tro mig, jag vet "känslan" att få komma hem...och inte riktigt förstå ATT man faktiskt SKA vara hemma liksom... Det kändes lika konstigt som skönt på nå´t sätt! :)
Massor av kramar!!!
Annika