Bloggmamman ringde under förmiddagen till barnmottagningen och fick en akuttid klockan 14.00. Väl där så får vi träffa en doktor och sköterskor som absolut tyckt att det var rätt att ringa och ville köra igång med inhalerande, syrgas och dropp!
Det gjordes ett försök att sätta infart ganska omgående men Axel som är svårstucken ville inte släppa till nåt blod. Så det fick bli embla och sen fick narkos komma ner och sätta infart! Det gick på andra försöker för dom! Stackars Axel var "superduktig" men oj vad Ledsen!
Inhalationerna har fortsatt och Axel blir bättre dör en stund men sjunker ner igen till mellan 85-87 tills nästa inhalation så innan jag körde hem så sattes syrgas i grimma! Det har också gjorts en lungröntgen som eventuellt kan visa något litet på ena lungan. Så penicillin sattes in för att se om det blev en förbättring annars sätts den ut igen!
När Jag lämnade bloggmamman och Axel och natten var det ingen rolig känsla som jag hade! Han var ledsen och grinig varvat med lätt sömn och verkade inte jättemycket piggare än när vi kom in!
Sen en lite töntig sak, på väg ut så ser jag att det står en ultraljudsmaskin framkörd till mottagningen, genast börjar huvudet att spela mig ett spratt! Vad misstänker dom? Är det nåt med hjärtat? Åh nej inte nu igen? Varför alltid vi? Hur ska vi klara det här?
Sjukt vAd huvudet kan ställa till det, efter att ha kommit ut i kalluften igen så vaknar jag till och inser att det förmodligen är till en annan patient! Och om så inte är fallet, så är han ju i alla fall på rätt plats! Galenpanna!
