Igår kväll vid halv nio-tiden var det en liten Axel som ropade på mig från sängen. När jag kom upp låg han med kräk runt hela huvudet, så det var bara att ta upp och tvätta av honom. Ledsen var han såklart, obehagligt ju! Sängkläderna drogs av och slängdes senare in i tvättmaskinen! Sängen klarade sig turligt nog, då allt kom på kudden och där plastad frotté låg!
Vi gick ner till soffan och jag hämtade en hink att kräkas i om det skulle komma mera. Och det gjorde det! Flera gånger om. Efter varje kräkning var Axel törstig och de få munnarna vatten han fått i sig kom upp direkt... Efter ett par timmar kunde vi somna i soffan och vi sov gott ända till halv fem! Jag tänkte att nu är det dags igen, men Axel var bara törstig och vi kunde somna om. Vi vaknade igen klockan sju och har varit vakna sen dess. Axel har druckit lite vatten till och ätit två rån. Han har inte kräkts mer, dock har det kommit andra hållet några gånger, men känns som det stannat av lite nu! Hoppas hoppas!
Jag är SÅ imponerad av Axel som klarar sig igenom detta på ett sånt sätt som han gör! Han klagar inte nämnvärt, visar tydligt när han ska kräkas så han kräks i spannen vilket underlättar för oss båda två! Och idag är han pigg, nästan som vanligt! Heja Axel, säger jag!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar