Idag har jag levt i ett sorts vakum hela dagen! Jag fick, frivilligt eller ofrivilligt från bloggmammans sida, sova till halv tio. Hon hade vid nåt tillfälle försökt få kontakt med mig och velat byta men jag hade inte reagerat. När jag väl vaknade så bultade huvudet nåt kopiöst och hela dagen har gått i moll med huvudvärk och slöhet, ja nästan sömngång.
Bloggmamman tog en runda på stan med sin syster vid lunchtid och gjorde några reafynd och även något till Axel. Jag höll mig hemma och lekte med Axel. Det börjar bli rätt roligt att leka med honom nu då man verkligen ser att han förstår vad som händer och han har verkligen aldrig långt till skratt, tror han kvalar in i topp tre bland glada barn.
När bloggmamman kom hem så lagade jag lite mat och idag bröt vi av julmatstrenden rejält. Det blev pommes, fläskfile och egengjord kantarellsås, och det var inte helt fel alltså!
Klockan började närma sig kväll och nu började bloggpappans puls att stiga lite, då vi ikväll för första riktiga gången skulle lämna Axel till "barnvakt". Inte vilka barnvakter som helst såklart, det var bloggmammans föräldrar som så vänligt ställt upp ikväll då vi verkligen ville komma iväg tillsammans och titta på inomhusfotboll i idrottshallen. Klockan fem gick jag hemifrån, toknervös men kände ändå att det var bra att jag gick iväg tidigt och "slapp" lämna över honom. Men innan jag gick så hade jag satt lappar på NAN och välling med rätt mängd mått och antal millilitrar vatten. Inget skulle kunna gå fel. Halv sex hade bloggsvärföräldrarna kommit en kvart senare hade bloggmamman kunnat gå.
Rapporter hemifrån sa att allt var kanon. Klockan 22.40 var vi hemma, och jag var mycket besviken över att KAIF vann KM och att Sillhövda åkte ur i slutspels-gruppspelet.
Vi fick då återberättat att allt hade gått så bra så. Dom hade lekt med precis alla leksaker som han har och han hade varit så glad. En stund innan sju hade han sett lite trött ut men dom tyckte det var lite väl tidigt så dom hade klätt av honom "nakenfis" och det bara älskar han och höll sig då vaken till tjugo i åtta då han efter att slukat sin väliing somnat som en stock!
Nu så är det en stolt bloggpappa som skriver att hans son är så duktig och snäll. Men man hade väl nog ändå nånstans önskat att han gnällde lite efter oss =)
/bloggpappan
Det här är Axel! Han föddes den 20:e maj -10 i Karlskrona med ett fel på sin högra sida av hjärtat (HRHS), han saknade också en nedgång från lungpulsådern ner i hjärtat. Han genomgick sin tredje operation 2012 och har nu ett enkammarhjärta. Läs om hans och hans systers påhitt och så klart om bloggföräldrarnas liv här på Tuffa Axels värld!
Well done att börja lämna till barnvakt. Alla barn mår bra av att omge sig med människor som älskar dem. Och man blir ännu bättre förälder av att vara ifrån dem lite.
SvaraRaderaHåller med.....KAIF är ju inget favoritlag precis.
Kram Mia
Ja, visst är det så Mia! Och tror mormor och morfar tyckte det var mysigt med lite egentid med Axel:) Och vi fick lite ny energi! Bra bra!
SvaraRaderaKram till dig!
Ha, ha, ha...Du e´ väl bara för goo Du! Om ni lämnar honom till mormor/morfar eller farmor/farfar så kan jag bara tala om att just DE har en sjuhelsikes erfarenhet av just BARN! För de har övat må jag säga!...;D
SvaraRaderaFortsätt ta lite egentid tillsammans, det är GULD värt det!
Kram på er!
Annika
ja, är det vid något tillfälle som man ska oroa sig minst så är det just när man lämnar över ansvaret till mormor/morfar och farmor/farfar.
SvaraRaderaJag tror samtidigt att den egentiden som ni fick för er själva även om ni var på fotboll så var den viktig för er också.
kram på er